.

På tisdag blir jag invald i farmaceutkårens nollningskommité armöberiet. Den ärofyllda titeln blir en av fem mitokondrier och vi står under de två cellkärnorna. Hej och välkommen till nördpharmen. Ämbetet är på ett år och det ska bli sjukt kul!

Skolan är igång för fullt! I fredags lämnades första arbetet in och det har blivit godkänt, mycket skönt! På fredag är det redovisning av det och veckan efter väntar min första tenta, spännande! I fredags var jag och Kusin på reccegasque på Snerikes och det var otroligt kul! Igår var det kräftskiva och Billie the Vision-spelning med Linda, Katrina, Bettan och Liv. Grymt! I morse var jag på V-Dalas söndagsbrunch med Linda och Liv innan jag tog en kaffe med Lotta och hund innan jag cyklade hem i regnet och storkokade lasagne med nio matlådor som resultat - härligt! Nu följer jag valvakan och jobbar på min stickning:).

Pubrundan igår var kanske inte fullt så förglömlig som vi hade fruktat, vilket absolut inte gör den mindre rolig, de är alltid kul att komma ihåg roliga saker! För varje öl drogs ett streck på armen och ett kryss för varje shot. Jag vaknade upp med nio streck, en streckgubbe (som jag tror ska vara ett kryss) och ett hjärta. Det som inte dödar härdar. Nu återstår bara två punkter i nollningsschemat. Pannkakassittning med punch (usch) och ärtsoppa (dubbelusch) innan vi gör Stockholms osäkert. Och på lördag är det dags för Amöbaphesten. Det kommer bli mäktigt kul! Sen är vi färdignollade, jag kan på riktigt sikta in mig på att bli värvad till nästa års amöberi (nollningskommité), och recceprogrammet för Snerikes drar igång. Det gör det iof redan på fredag insåg jag precis då jag och Bettan ska på reccemottagning och nästa helg är det dags för vår första gasque, fancy fancy! Pluggandet fungerar det med. Pbl-mötet igår löste sig trots att jag glömt min disposition hemma och fick kubba hem på rasten (tur att man bor nära). Till imorn har vi vårt första fall så jag ska lägga en del tid på det idag. Men först ska jag cykla ner på stan och hämta min kärlek på telia. Äntligen har den anlänt och rehabveckorna är slut! Yes!

Idag är e bra dag. Solen skiner, det är öväder! Allt slit med herr 1Q har äntligen gett resultat och nu är jag inskriven vid Snerikes och anmäld till både Reccegasque och Mottagningsmiddag. Uppsala här kommer kusinerna Leire(-Larsson)! Har även hämtat min lånecykel från lagning så nu är jag fri som en fågel och kan glida omkring var jag vill! Försökte mig på att cykla upp för Carolinabacken (Uppsalas enda backe) utan att stanna. Det gick. Med andnöd, rosslingar och total utmattning som följd. Det kommer dröja ett tag innan jag försöker igen. Ikväll är det pubrunda med nollningen och imorn är det föreläsningsfritt, bäddar för en förglömlig kväll! Nu ska jag bege mig tillbaka till BMC för PBL-möte (problembaserat lärande) där vi ska få vårt första fall. Jag vet inte riktigt vad det går ut på än men jag tror att vi kommer få en patient "som kommit in på apoteket", hans sjukdomsprofil och de läkemedel som blivit utskrivna och sen ska vi kolla om allt står rätt till. Typ. Sjukt spännande i alla fall! Idag har jag även fått veta att nobelpristagarna i medicin (förstod dock inte om det var detta års eller förra) kommer till BMC och föreläser i december. Coolt coolt coolt! Jag trivs och mår så otroligt bra här i Uppsala, tack.

Efter sju timmars pluggande anser jag mig vara färdig för dagen. Knäckande nog har alla dessa timmar gått åt till att läsa texter så det enda konkreta jag har fått fram är en knapp sidas disposition. Men det är tanken som räknas. Och det faktum att jag idag även hunnit med fyra timmars föreläsningar, lämnat in lånecykeln på riktining av bakhjulet, handlat mat och storkokat gör att det känns okej att krypa till kojs. Hoppas att morgondagen bjuder på lika många timmar eftersom det då vankas föreläsningar, gruppmöte, hämtning av cykeln, tacos på pharmen och pubrunda hela natten lång. Ibland känns det hårt att Uppsala har tretton nationer..

Klockan är 15.00 första måndagen i månaden och försvaret testar det nationella signalsystemet eller vad det kallas. Precis som vanligt. Precis lika jobbigt som vanligt. Men här måste det ju gå ett steg längre, mistelhornet sitter på taket till BMC, så klart. och jag sitter i biblioteket och pluggar. Allt följer sin mall här på BMC: om något kan gå fel så gör det det.

Livet i Uppsala har tagit fart. Jag (och alla jag känner) har gått vilse på bmc, irrat omkring i Uppsalas katakomber, gäspat och facinerat oss igenom föreläsningar om stora och små (mest små) saker. Vi har fikat i Linné, dansat oss igenom nätterna på nationer, ätit nudlar, pasta med tomatsås och kebab på Jalla Jalla. Vi är däckat på lämpiga och olämpliga stället, dock inga föreläsningar än, vi har inte kuggat något (eftersom där inte funnits något att kugga), vi har frusit tår och fingrar och näsor av oss i ett iskallt uppsala, samtidigt som vi svettats ihjäl uppför Carolinabacken på cykel. Vi har klätt ut oss, gjort bort oss och blivit nollade precis så gött som man vill bli. Vi har sjungt, dansat och roat oss på nollningssittningar och vi ser fram emot nästa veckas fortsatta vecka. Vi har kort och gott varit i Uppsala en vecka, vi trivs mer än någon annan och ikväll ska vi till Smålands och se the one and only Oskar Linnros. Det här är början på mitt äventyr. Välkomna!