.

Jag har precis betalat lite räkningar. Jag gillar det inte alls. Sitter i sängen med datorn i knät och ser pengarna flyga iväg utan att det känns som att man får någonting tillbaka. Det gillar jag inte alls. Har idag gjort av med 3600 riksdaler. Det ska bli fyrahundra till. Det känns inte bra. Och imorn ska jag hämta bilen också. Ekonomin säger usch!

Nu är det slut på tidsdödandet. Slut på fem timmars matlagning om dagen. Alldeles för mycket tid fast framför datorn. Och ångest över allt som behöver göras som jag helt enkelt struntar i.
Jag har börjat jobba igen.
Så nu är jag konstant trött och slut. Och det efter bara drygt fyra timmars jobb idag. Imorn och på fredan jobbar jag åtta. Jag kommer kollapsa. Underbart.

Till kvälls tog jag och far en tur med bilen. Jag tycker att den beter sig underligt så han fick ut och köra.
Jag gillar inte att köpa bensin. Så den senaste tiden har jag varit väldigt sparsam. Tills pappa ville "accelerera ordentligt" och körde i hundra på trea. Beautiful.
Jag lyckades även konstatera att det där med bilar inte riktigt är min grej. Att jag vill ha en bil som reder sig själv. Aka tjänstebil. Synd bara att jag inte ens har en tjänst.
Pappa konstaterade att jag är lik min mor. Så jag skrev en lista på saker som behöver göras (som tex ett lampbyte och påfyllning av olja) och sen ringde jag bilmeck här i Bö. Så nu ska han till o med byta däcken åt mig. Härligt!

När det gäller bakverk i största allmänhet har jag ungefär bara ett måtto. Det som kan bli spektakulärt, ska bli spektakulärt.
Det var därför jag och bror utarbetade idén om chokladskålar fyllda med pannacotta, passionsspegel och färska hallon.
Chokladskålarna tog fem timmar att göra. Tolv stycken. Nu skulle det kanske ta en halvtimme men det tog väldigt lång tid och väldigt många trasiga försök innan vi kom på en hållbar konstruktion.
Ungefär när jag var färdig i natt slog det mig att pannacotta är varm. Choklad smälter när det är varmt. En testkokning var på sin plats och i morse bevisade jag för mig själv vad jag redan visste. Epic failure.
Det tog kanske en mikrosekund innan chokladen smälte och grädden rann ut, som tur var på brickan som jag hade kalkylerat med.
Nu fortsätter resten av dagen med att komma på något nytt. Jag har två tankar. Antingen att göra pannacottan i små plastmuggar och sen bända ut innehållet och helt enkelt trycka ner dom i formarna. Eller att göra en stor panna cotta och sen göra kulor med glasskopan och lägga ner. Tåls att tänka på..
Wish me good luck and be sweet.

En bit lycka.
Att gå upp alldeles för tidigt. Ta en dusch och sen kunna krypa ner i sängen. Duntäcke på och ingen som ringer och väcker.
Att varje gång man svänger in på gatan få se att knopparna slagit ut lite lite till. Våren är här.
Att få sitta i köket med en bit av våren i en vas och se vitsipporna slå ut.
En bit lycka.

Sitter och fixar med brors studentinbjudningar. Jag och pappa är osams (det är förundrande hur lät jag kan bli sur ibland). Utspringet börjar ett, dom har fem minuter per klass och bror springer ut som klass sju av tio. Alltså skulle det gå att räkna ut ungefär precis när han springer ut. Men jag ser inte vitsen med det. Om utspringet börjar ett skriver man väl för guds skull det i inbjudan? Inte hålla på att börja mecka. Så jag hade såklart skrivit 13.00. Då började pappa mecka istället. Ställde till det om att om det står ett kommer folk ta det punktligt och vara där en halvtimme innan. Men jag vägrade skriva ca 13.00. Så han tog bort nollorna istället. Fjantig är han.

Jag och bror har varit ensamma hemma hela helgen. Det är en lite speciell känsla det där. Att ingen ser. Ingen dömmer. Ingen tjatar. Man kan göra precis vad man vill. Eller bara strunta i att göra det man inte vill göra.

Jag har ägnat helgen åt att njuta, laga mat och struntat i att göra en massa saker som jag egentligen måste göra. Jag lät till exempel tidningen liggar framme på bordet hela dagen - istället för att placera den i tidningsstället. Jag spelade jättehög musik på radion, ibland samtidigt som jag lyssnade på stereon. Mycket förbjudet. Jag lagade mat utan att diska och skapade ett kökgoesbombnedslag. Jag lagade för övrigt mat i fem timmar. Hade jag aldrig fått annars. En liten bit lycka i min värld.

Det är ganska kul att vara tillbaka i Göteborg. Pubertetssonen underhåller bara med sin närvaro i stort och smått. Kan dock bli lite påfrestande ibland. Tack gode dude för varannanvecka.

I natt har jag åkt tåg. Inte precis första gången. Jag har åkt med nattåget till Åre mer än tio gånger de senaste två åren. Alltid Damkupé. Tills i natt, när det endast fann Mixkupé kvar. Vilken miss. Vilka fulla, respektlösa, osmidiga och hänsynslösa gubbar jag delade kupé med i natt. Har inte sovit många timmar. Usch och blä på dåligt humör. Hungrig dessutom. Har fått frikort på Eriks matlåda. Kanske ska slå till. Klockan är jag trots allt tio..

Vintern har för övrigt återvänt till Åre och det är numera snorhalt och blåser sunnanvindar. Doesn't make things better..

På väg tillbaka mot Åre. Härlig känsla. Har fått tag på en liggplats denna gången. I måndags blev det till att sitta hela natten. Har tittat på Helena Bergströms 'så olika' igen. Härlig film. Nu lyssnar jag på underbara Joshua Radin. När jag vaknar är jag tillbaka i paradiset. Sov gott.

Jag ringde morfar förut. Till det hela hör att han i sommar fyller åttiosju.
- Hej morfar
- nemen heej! var är du?
- i göteborg
- är du? vad kul! jo ser du jag och mormor var inne på din blogg igår kväll men där stod det inte att du skulle åka hem..

Ibland känner jag mig omsprungen och fördomsfull.

Men det blir en torsdagslunch med mormor imorn i alla fall. Mycket mysigt.
Sen väntar en tur på stan med Andy. Jag hoppas ju på fönstershopping på NK herr trend. mohaha!

Jag har funderat på det där med att åka nattåg. Först går man på, visar biljett och sätter sig till rätta. Hämtar en kaffe och läser lite i Kupé. Så börjar filmen och man försvinner iväg ett tag. Två timmar senare är man tillbaka på sin plats lagom tills tåget rullar ut från Östersund. Då kommer en ny konduktör gåendes, stannar vid ens plats och frågar om man är nypåstigen från Östersund. "Nepp". "Nehej". Det är allt, så lätt är det att smita undan på SJs nattåg. Heja SJ!

Igår morse var jag lite nere. Trots ett högskoleprov som kändes riktigt bra och endast sju (!) fel på ORDdelen räckte det inte längre än till samma resultat som i höstas, då jag inte hade förberett mig ett dugg. Men så hittade jag en normeringstabell. De tre senaste proven skulle mitt resultat räckt till 1,7 (0,1 mer än i höstas) och i ht09's tabell var jag endast ett fel från 1,8. Det kanske gick bra trots allt. Det var ju rekordmånga som gjorde det i år, och alla dom kan ju inte vara tokbra, eller?

Helt klart lite spännande situation. Inneboende med hela lägenheten för mig själv i natt. Alla killarna har sitt på de torra och trots de sover jag kvar på soffan. Har lite svårt att slita mig.
Det blev en kväll på Parkvillan och Dahlboms. Så här i efterhand känns en uppladdning bestående av fem öl inte som ett lika självklart vinnarkoncept längre..

Idag har jag åkt med Siri. Vilken lycka ändå. Hon körde skiten ur mig i vildmarksstigen och jag tappade skidorna två gånger. Sjukt kul. Världens härligaste familj. Det kommer definitivt bli en tur till Bromma nästa gång jag är i krokarna.
Jag är tokslut i hela kroppen. Förstår inte logiken när man ena året kan åka skidor i åtta timmar och sen vara både tillräckligt pigg och åksugen för att bege sig ut i längdspåren två timmar direkt efter och i år är jag slut efter att ha lekt i backen med en unge två timmar. Det går inte ihop. Det går bort.

Ikväll fullbordas dagen med ett besök på härliga Parkvillan och lite skidlärarafterski. Det är jag, Tove och Tove. Och alla andra förstårs. Skål!

Jag gillar att bo med killar. Jag gillar att det är helt okej att äta tårta till frukost. Att det räcker med att dammsuga hallen för att vara dagens hjälte. Att gå upp extra tidigt på morgonen för att hinna hänga på face, you tuba och skicka sms. Att avsluta varje dag med JOSSbloggen och Colby James West.

Det börjar dra ihop sig mot lördag och högskoleprov. Jag siktar högt och hoppas på det bästa. Inte för att det egetligen behövs, mer för prestigens skull. Sånt gillar vi.
Dagen ägnades åt sovmorgon till halv ett innan jag gick upp och traskade runt i lägenheten lite lagom rastlöst tills jag fick för mig att plugga. NOGdelen gick bra. Det behövdes. Imorn ska jag införskaffa en linjal och köra DTKdelen också. Den behövder bli bra den med.

Till kvälls förvandlades mitt sovrum till konferrensanläggning och jacob, jonte och lule-erik bjöd på examens-föredrag. Mycket trevligt med många nya lärdomar. Det gillar jag.

Nu blir det sängen. Ska bara se till att mina två sambosar flyttar sig därifrån.

Minns inte när jag skrattade så här senast. Vi har haft en sjukt kul och flummig kväll med pannkakor, korttrix, Boston Tea Party och brottningsmatch i köket.
Skrattperipetrin nåddes dock när en viss sambo somnade och började småsnarka, vi stänger av tvljudet för att höra och då drar han till med en riktig storsnark som han vaknar av med ett ryck, vi andra fyra viker oss av skratt medan han reser sig, mumlar "käften", tar en tjugosekunderstandborstning innan han går in på sitt rum och drar igen dörren med en smäll.

Obetalbart. Och ja Nea, komma är överskattat.

Jag älskar åre. Jag mår otroligt bra just nu.

Jag ligger i soffan som så fint kallas 'toves säng' av jonte. Har legat här sen vi kom tillbaka från middag på Continental Inn. Det är bara jag o Jonte kvar hemma, dom andra har flytt sin kos. Men de kan jag ju förstå efter som att jag o J är förkylda o förmodligen kommer ha snarktävling av de värre slaget i natt. Imorn ska jag åka skidor. What a wonderful world!

Jag och Anna har förfest. Bara vi två.

Vi sjunger väldigt falskt.
Vi dansar väldigt fult.
Vi dricker väldigt många breezers.
Vi har fruktansvärt kul!

Jag har utomordentligt tråkigt. Det här skulle vara min dag för mig själv. Ut och kämpa i längdspåret hela dagen trots mäktig träningsvärk och ett blått knä. Vad händer då? Regn! Pisstråkigt.

Istället har jag hängt hemma med Sara och städat. Det blir inte tråkigare. Det är nästan bättre att städa själv, då får man i alla fall inte onda ögat när man tar pause i tid och otid.
Men nu har även hon kilat till jobbet, alla jobbar idag. Inte Christoffer o Richard men dom åkte till Lindvallen för att kolla in rean och jag ska ju inte köpa något.

Just nu är det snöblandat regn. Funkar det att springa i? Hur kallt blir det..?

Kan hända att jag istället tar bilen till spar och handlar falukorv och sen åker vidare till repan och hänger och snackar skit. Inte drömdagen i Sälen men bra mycket bättre än när det regnar i Göteborg.

Jag skulle iof kunna börja på min deklarartion, plugga inför högskoleprovet eller rensa ut datorn så att bilderna från resan får plats. Men det känns inte riktigt som min grej idag.

För övrigt första april idag för de som missat. Vi tänkte lura skiten ur Anna, jag och christoffer. Men vi kom inte på något bra. I stället försökte AnnaSara lite fint med att ställa fram klockan i vardagsrummer tjugo minuter. Ingen gick på det. Alla kollar ju på sina egna klockor. Hanna såg det från köket precis innan hon skulle gå: "Vem har pillat på klockan? Det där var inte ett dugg kul..!"
Den enda som egentligen gick på det vara Sara som fick ruskigt bråttom ett tag. Sen kom hon på sig och tog det lugnt. Skål.