.

Det var tanken att min dag skulle vara produktiv. Jag skulle jobba, ta mig hem, snabbt, städa, tvätta, baka klart pepparkakspalatset (det skulle jag förresten ha gjort igår), laga en god och kärleksfull middag, boka flygbiljetter och hjälpa till att klä om stolarna.

Men det känns som något genomgående just nu. Bland alla runt omkring mig. Veckans mantra verkar vara: vilken äckligt oproduktiv dag.

Jag hade ju inte så mycket val i fråga om jobbet och lyckades dessutom kamma in några extratimmar. Och jag städade faktiskt lite. Ganska mycket till och med. Men sen tog det stopp. Inget tvättande. Inget pepparkakspalatsande. Inga flygbiljetter. P o E fick göra stolarna själva. Och hämtmat on top of everything.

Men jag återkommer imorn, starkare och mer produktiv än någonsin! Nåja man kan ju önska.

Förövrigt går tiden väldigt långsamt. Det är bara tisdag kväll. Imorn ska jag jobba en massa, städa klart rummet och träna. Svinissprutan får vänta ett tag till. Det passar liksom inte mina planer just nu. Dessutom lever jag i en helsvinfri värld när hela min familj är vaccinerad, alla på jobbet och E också. Några andra umgås jag inte med. Så hur skulle jag få svinis? Och om jag mot all förmodan får det, vem skulle jag då smitta? Men jag ska. Det ska jag verkligen. På måndag. Kanske.

Nightie!