.

Är trött och grinig och ännu tröttare. Så just nu lutar det åt att sova lite faktiskt. Har uppåkning imorn så måste vara pigg då. Skulle ha lagat mat med Malin förut men hon stack iväg till systemet men jag är egentligen inte hungrig så det gör inte så mkt. Som sagt, sova får det bli. Adjö

Lyckad kväll, god mat och en massa skidlärar historier från säsongen. Bäst var Eriks. En vecka hade han en elev som alltid åkte vilse. Eleven hade denna dagen ramlat av Gunnilliften och åkt ner igen men istället för att ta Gunnil upp igen hade han tagit Englandsliften (som går åt ett helt annat håll fast från samma plats). Ett tag senare hade Wille hittat eleven högst upp vid Englandsliften där han hade skrivit HJÄLP! med en meter stora bokstäver på en bergssluttning och brevid bokstäverna hade han lagt sitt Folksam-försäkringsarmband där det står "Om jag kommit vilse, ring min mamma eller pappa på... " och ett telefonnummer. Ungen måster verkligen kännt sig ensam och övergiven.

Jag och Anton ska ta en sväng till Zebra och kolla lite hockey. Karin kommer snart! Anders sa att dom skulle komma till Zebra blir smarrens. Adjö

Igår var det alltså dags för finalen på JO Super Sessions på Holiday Club. 2508 pers i publiken och riktigt drag efter ett tag. Jag Malin och Emma fick grymma platser längst fram så de gjorde inget att jag glömt linserna hemma. Sammy Carlson vann men Simon Dumonts film var helt bäst. Ironiskt nog vann filmaren Dominique Janiszewsi tävlingen i vem som åkt skidor snabbast under super sessions. Priset? femton liter alldeles för god champagne. När det var slut stod jag kvar och trängdes med ett dussin tvärhandshöga tolvåringar för att få autografer. Till slut fick jag Simons på min biljett och var mäkta nöjd.

Jag och Malin planerade sen att dra vidare till Dahlboms men det var fullt så vi hamnade på Broken istället. Det gjorde även hälften av JOSS-killarna. Jag antar att det kittlar lite. Att jag är lite imponerad, men för stolt för att egentligen erkänna det. Kanske inte mest av killarna utan snarare av det liv dom lever. Reser, åker skidor och festar. Året om. Eller journalisterna som bara åker med och observerar, åker skidor och festar. Fast jag vet ju att jag egentligen mår bra mycket bättre än alla dom tillsammans=). Men bara för att jag är så barnsligt och hemligt nöjg måste jag få name-droppa lite från Brokenhänget (vidare på Bygget också iof). PK Hunder, Mike Clarke, Sammy Carlson, Dominique Janiszewsi, Jon och Andreas Håtveit, Nate Abbot, Luke Van Valin, Candide, Shay Williams, Jeff Schmuck osv.. Är inte alltid så bra på namn i dom här sammanhangen.. Norrmännen var roligast=). Är väldigt nöjd med att blivit bjuden på Sammys vinnar-champagne. Den var väldigt god vilket betyder att den var väldigt dyr, ungefär. Nån gång ska jag dricka den igen=).

Sen vidare till Bygget och där var det verkligen helt stört. Alla var helt galna, glada och stämningen var på topp. Enda gången jag har haft roligt rakt igenom på bygget, förmodligen om man räknar alla fester jag nånsin varit på för jag brukar alltid tröttna efter ett tag. Men igår hann jag knappt tänka. Enda gången humöret var påväg ner var väl när jag lämnat Malin i fem minuter, kommer tillbaka och hon har hunnit slänga i sig fyra shots under mitt korta telefonsamtal. Men hon blev inte så full som jag trott (eller det märktes iaf inte) så jag var ganska nöjd. Måste hinna nämna The Vancouver Guy innan jag somnar. Helt stört. Han påstår att han var utlånad fårn vancouver till djurgården (hockey), kan det stämma? Så gick han omkring och sa fuck frölunda hela tiden så han var väl inte min favorit men sjukt underhållande. Haha. Nu blir det sova för mig efter ett mysigt telefonsamtal. Adjö

Har just laddat upp med pastapesto till frukost/lunch. Är lite för bakis för Bräcke så har snörat på mig längdpjäxorna istället och ska bege mig ut på isen. Adjö